Följ bloggen..
Jennie BorDikter!
Jag hittade min gamla diktbok i en gammal pärm som har varit stående hos pappa i många, många år. Och det var verkligen jättekul o läsa, för varje dikt har alltid haft ett samband med något som hänt mig i livet, eller som jaghar kännt mig för stunden. Visst äre kul o hitta något man sedan länge glömt av, och bara komma ihåg hur man kände just då, känslor som man har förträngt sedan länge.
Den här dikten skrev jag till en person, som ja då va tillsammans med, men som aldrig visade sina känslor, eller som brydde sig om mig alls, som uteslöt mig ur sitt liv totalt. Många vet vem jag pratar om:
Alltså, det är riktigt kul o se hur patetisk man var förr i tiden. På den tiden såg man inget positivt verkar det som?
Det är tur att man uppskattar livet nu. Det är en massa deppdikter i boken, nästan bara faktiskt! Det finns en, en ditk om våren, som jag skrev i 2an på lågstadiet.
Hmm ja. Det är nästan så man skäms o lägga ut dom här. Men hey, dom är skrivna för lääängesen! ^^
Jag vet ju att man ska äta vad man helst vill och det man är sugen på när man har en liten i magen. Men just nu känner jag att mitt sockerbehov och min lathet har gått över gränsen totalt. Jag brukar inte vråläta på det här viset och jag känner hur illa jag mår av det. Det finns inga gränser på hur mycket jag stoppar i mig känns det som!? Jag har köpt mig en påse ekomorötter om jag har tänkt o knapra på nr jag blir sugen, men ändå kommer godisskålen fram likt förbannat! ><
Nu ska det bli ändring på detta säger jag bara. det är ju fanimej inte hälsosamt. Nog för att jag är duktig och försöker dricka två liter vatten om dagen, och står över cola och sånt på helgerna. (ett plus till mig!) och min frukost är nog bland det mest hälsosamma man kan äta? (frysta hallon o blåbär, ekoflingor, ekohavre, solrosfrön och en massa linfrön. Blandas som müsli, och ett glas ekotrabärsjuice utan socker.) men SEN.. sen går det utför.
Jag läste gabys blogg om hur duktig hon har blivit med träning och allt. jag önskar jag hade samma driv. Och det tänker jag bannemig skaffa mig med! Mitt nyårslöfte var trots allt att gå minst en promis varje dag. Jag måste verkligen försöka hålla det. Jag måste verkligen! Jag mår ju bra av det. Det är den där extra pushen som saknas.
och nej, tro inte att jag håller på o försöka rasa i vikt här. Jag är bara allmänt medveten om att rätt kost och bra motion håller hälsan i välbehåll, och jag vet vad fel kost kan göra med kroppen och hälsan. Man ska vara rädd om sitt hjärta, för det är det enda man har..
Den här dikten skrev jag till en person, som ja då va tillsammans med, men som aldrig visade sina känslor, eller som brydde sig om mig alls, som uteslöt mig ur sitt liv totalt. Många vet vem jag pratar om:
Everyday I see you coming
Everyday you walk away
Every night I keep on dreaming
Every night I take you home
We always fall asleep together
I always wake up alone
Hm ja, engelskan kanske suger. Jag är ingen klippa på det. Inte dikta heller. Och det är nog bara jag som fattar innebörden i den också..
Den här skrev jag också under några deppiga dagar skulle jag kunna tänka mig:
Gråa moln var jag än ser
fåglarnas sång har somnat
Bäckens vatten leker ej mer
Blommornas doft har domnat
En gång i tiden var träden gröna
Med krona och vacker grönska
En gång var sommarens dofter så sköna
Men nu är det ett minne blott
Ja ibland kan man bara önska,
att livet mitt inte var grått.
Det är en värld av sorg och smärta
Där gåtor ej har fått svar
Mina studen finns för evigt i mitt hjärta
Minnen är allt jag har kvar.
Everyday you walk away
Every night I keep on dreaming
Every night I take you home
We always fall asleep together
I always wake up alone
Hm ja, engelskan kanske suger. Jag är ingen klippa på det. Inte dikta heller. Och det är nog bara jag som fattar innebörden i den också..
Den här skrev jag också under några deppiga dagar skulle jag kunna tänka mig:
Gråa moln var jag än ser
fåglarnas sång har somnat
Bäckens vatten leker ej mer
Blommornas doft har domnat
En gång i tiden var träden gröna
Med krona och vacker grönska
En gång var sommarens dofter så sköna
Men nu är det ett minne blott
Ja ibland kan man bara önska,
att livet mitt inte var grått.
Det är en värld av sorg och smärta
Där gåtor ej har fått svar
Mina studen finns för evigt i mitt hjärta
Minnen är allt jag har kvar.
Alltså, det är riktigt kul o se hur patetisk man var förr i tiden. På den tiden såg man inget positivt verkar det som?
Det är tur att man uppskattar livet nu. Det är en massa deppdikter i boken, nästan bara faktiskt! Det finns en, en ditk om våren, som jag skrev i 2an på lågstadiet.
Hmm ja. Det är nästan så man skäms o lägga ut dom här. Men hey, dom är skrivna för lääängesen! ^^
Jag vet ju att man ska äta vad man helst vill och det man är sugen på när man har en liten i magen. Men just nu känner jag att mitt sockerbehov och min lathet har gått över gränsen totalt. Jag brukar inte vråläta på det här viset och jag känner hur illa jag mår av det. Det finns inga gränser på hur mycket jag stoppar i mig känns det som!? Jag har köpt mig en påse ekomorötter om jag har tänkt o knapra på nr jag blir sugen, men ändå kommer godisskålen fram likt förbannat! ><
Nu ska det bli ändring på detta säger jag bara. det är ju fanimej inte hälsosamt. Nog för att jag är duktig och försöker dricka två liter vatten om dagen, och står över cola och sånt på helgerna. (ett plus till mig!) och min frukost är nog bland det mest hälsosamma man kan äta? (frysta hallon o blåbär, ekoflingor, ekohavre, solrosfrön och en massa linfrön. Blandas som müsli, och ett glas ekotrabärsjuice utan socker.) men SEN.. sen går det utför.
Jag läste gabys blogg om hur duktig hon har blivit med träning och allt. jag önskar jag hade samma driv. Och det tänker jag bannemig skaffa mig med! Mitt nyårslöfte var trots allt att gå minst en promis varje dag. Jag måste verkligen försöka hålla det. Jag måste verkligen! Jag mår ju bra av det. Det är den där extra pushen som saknas.
och nej, tro inte att jag håller på o försöka rasa i vikt här. Jag är bara allmänt medveten om att rätt kost och bra motion håller hälsan i välbehåll, och jag vet vad fel kost kan göra med kroppen och hälsan. Man ska vara rädd om sitt hjärta, för det är det enda man har..
Kommentarer
Postat av: ballerina
haha aw, sött! mer dikter från förr vill vi ha älskar dig :)
Postat av: Elinen
haha, var inte vi diktarnas drottningar när vi var så där 10-11?! Det trodde vi ju själva i alla fall. Och jag önskar att jag kunde hitta min allra äldsta diktbok, den jag skrev i när vi hade diktarstunder. Oftast hemma hos din pappa på ditt rum där.. Nostalgi! Min bok måste ligga i någon låda i förrådet hemma hos mamma.. Ska försöka mig på att hitta den en dag men det blir inte helt lätt!
Trackback