Klockan sex imorse steg jag upp. Och var inte ett dugg trött! Nej, för man blir inte det när man vaknar av att det är sol och värsta sommarvädret ute. Då äre helt omöjligt att vara trött. Vi sov nämligen i Falköping inatt och hade inget större val än o stiga upp så tidigt annars hade vi inte haft någon skjuts hem igen. Åkte med Kajs päron till Eva bäddar och stannade där till typ 10. Passade på att vårstäda min bil också. Så nu är min superslöa traktorblå pärla som ny igen. Nästan ^^
Åkte en sväng in till Vara också. Handlade mat och hoppade in på apoteket. Tänkte köpa gipsbindor.
O vad ska hon ha det till? Tänker ni ;) Jo, det är så att jag har tänkt o föreviga min mage just precis som den är nu, genom att gipsa den och därigenom kunna ha min första graviditet hängandes på väggen i framtiden.
 Här fräckt är inte det? :D Hade förstås aldrig kommit på en sådan grej om inte Lina har gjort det med sin, sån fantasi har inte jag =)
Anyway, dom hade inga på apoteket, men dom beställde hem åt mig så det finns att hämta imorrgon.
Lovar att slänga ut bilder när det är klart.

Nu ska jag snart ta mig en prommis fram o posta ett paket. Har lyckats få sålt ett par stövlar på tradera, och tur var väl det, nu har jag råd med boxerräkningen.
Ja det blir väl inte så mycket mer skrivet för mammas ovanligt keliga katt sitter i mitt knä nu och vägrar låta mig vara. Han puffar och knuffar på mina armar och händer så jag knappt når tangentbordet. Och rätt vare är så kommer det en stor blöt nos och attackerar mitt ansikte, så det är inte lönt o sitta här längre :P Jag tror han försöker säga att det finns bättre saker o göra än o sitta vid datorn. och det håller jag med om.

Så ha en bra dag alla. / Jennie

---

Nu vill vi ha sommar! =)


Eller va säger du Älsking? ;P

.. lyssnar jag på nu.
med the red jumpsuit apparatus.
en jävligt bra låt med en förbannat bra grupp! ^^,

---

Då vare Söndag igen. Och är inte väldigt typiskt att vädret e totalt skitkasst just idag, nu när vädret har varit så fint dom senaste dagarna? Bara för att det är Söndag. Jävla skitdag. Söndagar är sådana dagar då man bara vaknar med den här Söndagskänslan i kroppen, och inget man gör under dagen är riktigt roligt, och trött är man. Och sen så ska Kaj jobba på köpet. Even better, vad ska man hitta på då?
Pappa var här igår med min byrå som han släpade hit på säckkärran (Ja för det är ju såå långt att gå =P) och hjälpte mig in med den i babyrummet. Så igår hade jag fullt upp med att fylla den med minikläder! =) Har dock en stor påse kvar med enbart flickkläder, men det kändes som att dom får ligga nerpackade ett tag till, eftersom jag inte vet vad det är för nån liten filur som gömmer sig där inne. Så nej, det fick vänta. Men nu är iaf nästan allt klart där inne. Det enda som fattas nu är fina kuddfodral till alla tråkiga kuddar som ligger i soffan där inne. Men jaghar skickat farmor på att köpa ett speciellt tyg från ikea som jag har spanat på, så vi får väl se nu efter helgen om hon har varit där och köpt detta åt mig. Hon är ju på Ikea nästan varje helg så. Men sen, när dom är sydda o klara så är klart.
Eller ja, ah. Taklampa vare ju också. Men det är ju inte så jätteviktigt.
Tänkte jag skulle fota rummet o slänga upp här men jag väntar nog hellre tills det ser ut som jag har tänkt mig.

Men, nu till något helt annat!
Jag tänkte annonsera här lite ;)
Det är så att vi har en kissekatt här hemma, som våran kära hyresvärd lämnade här för att svälta ihjäl eller något sånt. (!?) Som vi har tagit hand om nu sen vi flyttade hit.
saken är den att vi har verkligen inte råd att ha 4 katter här, och det är fruktansvärt frustrerande med! Maten tar slut på bara några dagar, vi har helt enkelt inte råd med honom. Och nu när en liten är på väg så vill vi minska antalet katter för den sakens skull också.
Så om ni vet nån, som bor på landet, för det är en bondkatt, som vill ha en kisse så säg till mig! Vi behöver verkligen bli av med honom så fort som möjligt.
Han är blyg, men jag har aldrig träffat en snällare katt, och han har aldrig visat nån form av agressivitet mot någon.
Så tänk så det knakar nu alla :D Det måste finnas nån som vill ha en katt?

Här är han. Söta Simpson ↓




Nu äre dax för mig att käka frukost. Och ta min lilla gula tablett.
Ha en bra dag

Då har man gått och fått blåskattar (stavning?) också. Inte sådär värst jättekul med tanke på att det inte är så himlans bra för lilla bebisen heller. Så nu har jag fått antibiotika utskrivet. Små knallgula tabletter som jag jag ska knapra 3 gånger per dag i en vecka. Tycker inte om att trycka i mig en massa konstiga preparat med ett litet liv i magen. Det är ju ändå ganska starka grejer.
Men jag hoppas att det ska gå bra ändå.

Har också för övrigt blivit av med mitt magonda vilket är väääldigt härligt. (pepparpeppar..) Barnmorskan sa att det kunde vara en bidragande effekt vid just blåskattar också att man får ont i magen.
Just nu känner jag bara att tiden kan lite fortare så jag slipper min stora mage, för nu börjar det bli ganska jobbigt att gå omkring med, sova med, sitta med, ligga med. Dock kommer jag sakna alla små sparkar och fossingar som rör sig. Det kommer bli väldigt tomt utan det =(


Nä nu äre dax att göra något vettigt. ha en bra kväll alla.

spenderades hemma.
Mamma kom på kvällen och vi grillade korv, och senare tittade vi på Marley and me, och åt glass med fruktsallad och chokladsås! Mums.
Filmen Marley and me var bra, men jag retade ig verkligen på hur ouppfostrad hunden var och hur dom mesade med den hela tiden, försökte hela tiden tänka "det är bara film, det är bara film"  . haha! ^^ Dock var den väldigt sorglig i slutet och varken jag eller mamma kunde hålla tillbaka tårarna. =P
Så det var en lugn och mysig påskafton. Helt perfekt, kunde inte bli bättre. Förutom att magen min fortfarande ska hålla på o krångla. Men jag tror jag har kommit på vad problemet kan vara.
Vad gjorde ni andra under påsken? Och glad påsk tamejfan! Det har jag glömt o säga ;D

---

Så här mysigt vare på våran altan igår =)


den här salladstallriken gjorde Kaj till mig,, med chips och jordgubbe.
Pyss på dig <3

---

Och sen måste jag bara säga att det har varit kanonväder dom senaste dagarna.
Man blir på sånt härligt humör av lite värme och sol.
Lite vårtecken från ett av våra land här hemma↓

Jag ska försöka fatta mig kort, det är otroligt jobbigt o sitta upp för länge för både mage och rygg.
Sen i Lördags har jag haft ont i magen, jag menar fruktansvärt ont i magen.
Det kändes inte som att det hade något med själva graviditeten att göra, utan mer som "magsjukeont". Jag började få nedsatt aptit och käkade inte så bra varken under söndagen, måndagen eller tisdagen. Tillslut blev det så illa att det inte gick över, inte ens några minuter utan höll i sig både dag o natt och jag hade jättesvårt o sova.
Så i Tisdagskväll så ringde jag in till förlossningen i Trollhättan och rådfragade dom vad det kunde tänkas vara för fel. Jag förklarade hur det kändes, och dom tyckte det var lika bra att jag kom in. En koll för mycket är ju alltid bättre än en koll för lite. Så jag ringde mamma och hon kom o hämtade oss runt 11 på kvällen. Kaj var med, och hans kusin Jenny som skulle sova hos oss den natten.
När jag kom fram fick jag lägga mig på en sån där brits, och dom la jättelika resårband runt magen på mig med några dosor som dom la på min mage. En som mätte barnets hjärtljud och en som mätte hur täta mina sammandragningar var.
Det var inget fel på hjärtljuden, tack och lov. Men däremot så hade jag tydligen sammandragningar var 7:e minut. Vilket betyder att den lille krabaten hade planerat att komma på tok för tidigt. Sen fick jag göra ett vaginalt ultra, för o kolla livmoderhalsen, och det visade sig att den var öppen 28 mm. Och tydligen så var den väldigt mjuk så det kunde vara en risk att låta mig åka hem. Natten blev till att spenderas på förlossningen. Jag fick en spruta med brickanyl i benet för att hämma sammandragningarna, och ett vedevärdigt dropp satte dom i min arm. Fy fasen säger jag för dropp, först o främst gör det ont som satan nör dom ska klämma in den där nålen i armen på mig, och sen hittade dom ingen ställning jag med hjul på som jag kunde rulla med mig om jag tex behövde gå på toa, utan nej, då fick jag snällt hålla den där påsen i handen när jag skulle någonstans. Väldigt irriterande, och höll jag den inte tillräckligt högt upp så rann det blod in i slangen. Och det är ju väldigt härligt för mig som praktiskt taget svimmar vid bara tanken på blod.
Iallafall så fick jag sova där under natten. Tack vare sprutan jag fick i benet så försvann mitt magont och jag kunde sova någorlunda på natten. Vaknade ju givetvis titt som tätt, för man kände ju i hela kroppen hur inte hemma man var, och sen så var jag ju orolig också. kaj o mamma o Jenny åkte hem på natten, runt två tiden.
Dagen efter började mitt magonda komma tillbaka igen. Dom spände fast mig i de här jättelika resårbaden igen, och sammandragningarna hade lugnat sig avsevärt. Men däremot hade jag börjat få fruktansvärt ont i magen fast på ett annat sätt, det kändes som rejäl mensvärk och min rygg började göra så ont att jag knappt visste vad jag hette tillslut.
Jag fick ringa in en sköterska och hon sa till mig att det kanske var dax att föda snart. Sprutan jag fick kvällen innan var mest ett försök att stoppa det hela.
Fick göra ett vaginalt ultraljud även då, och mina 28 mm var ofärändrade, och då helt plötsligt tyckte dom att det inte var någon idé att hålla mig kvar längre utan jag fick åka hem. Jag förklarade för dom att jag fortfarande hade ont, men jag fick åka hem ändå.
Mamma o Kaj kom och hämtade mig. det kändes skönt att få komma hem, men samtidigt inte bra alls med tanke på att jag fortfarande inte mådde helt hundra.

Inatt har jag inte sovit någe vidare heller, ryggen dödar mig, och gör inte ryggen det, så ligger magen inte långt efter och torterar mig.
Menmen, vi får hoppas han/hon har tänkt o stanna kvar ett liitet tag till. Men som dom sa, bebisen kommer troligtvis komma ut tidigare än beräknat.
Så det återstår bara o se när.

EN UPPSATS JAG HITTADE. OCH NEJ, DEN ÄR INTE SKRIVEN AV ETT BARN xD
AV NÅGON I MIN ÅLDER :P


Kon är ett husdjur... Men det finns också utanför huset. Och den lever ofta på landet, men den kommer också in till staden, men bara när den skall dö.Men det bestämmer den inte själv.

Kon har sju sidor.. Den översta sidan-Den nedersta sidan-Den främre sidan- Den bakre sidan-Den ena sidan-Den andra sidan -och den invändiga sidan.

På den främsta sidan sitter huvuder...Och det är för att hornen skall ha någor at sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prudnad. Dom kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen . Kon har två hål framme i huvuder.Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det är nog för att det säger mu.

På den bakersta sidan sitter svansen... Den anvämder den för jaga bort flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar.

På dem övesta sidan - och den ena sidan - och den andra sidan, är det bara hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon.

Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir mjölken sur... men hur den blir der har jag inte lärt mig ännu. Kon har fyra ben ...Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med. Kon äter inte så myckte, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom feta korna ger helmjölk. När kon är dålig i magen ger den ost. I oster är det hål. Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.

Kon har gott luktsinne...Vi kan känna lukteb av den på långt håll. Kons valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur , och det gör kons man också.Tjuren ger inte mjölk och det är därför inte ett däggdjur.

Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare.Den sitter oftan framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till snickaren. Det kallas återanvändning.

Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gilalr jag kon väldigt mkt skoja bara

Lärarens kommentar: Jag har aldrig läst något liknande!



hahaha xD har ni läst nå mer iqbefriad uppsats? xD

---

nää, nu ska jag vara snäll, men tycker den är riktigt skrattretande ^^
Om en stund kör jag Kaj till jobbet, då blire väl att jag åker till mamma, som vanligt. Finns inte så mycket annat o göra =/
Och sen är jag galet sugen på något också. Jag har varit sådär akut sugen på kakor, mazariner och dammsugare o massa kondisstuff ^^ *Omnomnom*
Men imorgon kommer Sandra o då blire fika av, hoppas vädret e fint med, för då kan man ju sitta ute, finns inget härligare än värme o solsken.

Idag ramlade jag in i den 35:e veckan med lilla pyret i magen. Det är inte långt kvar nu, och tiden får gäärna gå liiite fortare, det börjar bli klumpigt de här nu^^

Igår hände något väldigt, väldigt underligt.
När jag hämtat Kaj från jobbet åkte vi till mamma en sväng, för Kaj skulle duscha.
Senare kommer Andreas över en sväng med en öl i handen och frågar Kaj om han vill följa med till Tyskland över natten o köpa öl. Senare kom även Alex och dom satt i köket o planerade för den här resan.
Direkt när jag fick höra om detta fick jag den mest underliga, konstiga känslan i kroppen. Jag började darra, och som det känns i magen när man är riktigt nervös, så kände jag i hela kroppen, jag kunde knappt röra mina armar, så hemskt kändes det. När jag tittade på killarna så fick jag en så konstig känsla, att jag aldrig mer skulle få se dom, att dom inte skulle komma levande tillbaka från den här resan, och det rann till och med en tår ner från min kind. Jag vet inte vad som hände med mig, men jag kände bara att dom ska inte åka någonstans!
Jag tittade på mamma och sa att det var någonting över det hela som inte kändes bra, bara helt fel.
-"Exakt så känner jag med" sa mamma då!
Hon hade fått upp hemska bilder i huvudet, om hur jag stod själv framme i kyrkan och döpte vårat barn, utan Kaj osv.
Hon sa att hon hade tänkt säga till Kaj att han absolut inte får åka med för det kändes bara inte rätt.
Som tur var så fick dom inte tag på någon bil, så resan blev inte av.
OCh det lättade en stor sten i mitt hjärta kan jag säga. Jag har aldrig haft en så stark känsla inom mig förut. Och att mamma kände likadant, det måste väl ha vart ett tecken?
Som hon sa, det är någon här som varnar oss.
Det måste ha varit Kajs skyddsängel som såg till att det inte fanns någon bil tillgänglig.
No doubt, det tror jag stenhårt på!

Om två personer får samma underliga känsla, då äre något som inte stämmer.