Igår hände något väldigt, väldigt underligt.
När jag hämtat Kaj från jobbet åkte vi till mamma en sväng, för Kaj skulle duscha.
Senare kommer Andreas över en sväng med en öl i handen och frågar Kaj om han vill följa med till Tyskland över natten o köpa öl. Senare kom även Alex och dom satt i köket o planerade för den här resan.
Direkt när jag fick höra om detta fick jag den mest underliga, konstiga känslan i kroppen. Jag började darra, och som det känns i magen när man är riktigt nervös, så kände jag i hela kroppen, jag kunde knappt röra mina armar, så hemskt kändes det. När jag tittade på killarna så fick jag en så konstig känsla, att jag aldrig mer skulle få se dom, att dom inte skulle komma levande tillbaka från den här resan, och det rann till och med en tår ner från min kind. Jag vet inte vad som hände med mig, men jag kände bara att dom ska inte åka någonstans!
Jag tittade på mamma och sa att det var någonting över det hela som inte kändes bra, bara helt fel.
-"Exakt så känner jag med" sa mamma då!
Hon hade fått upp hemska bilder i huvudet, om hur jag stod själv framme i kyrkan och döpte vårat barn, utan Kaj osv.
Hon sa att hon hade tänkt säga till Kaj att han absolut inte får åka med för det kändes bara inte rätt.
Som tur var så fick dom inte tag på någon bil, så resan blev inte av.
OCh det lättade en stor sten i mitt hjärta kan jag säga. Jag har aldrig haft en så stark känsla inom mig förut. Och att mamma kände likadant, det måste väl ha vart ett tecken?
Som hon sa, det är någon här som varnar oss.
Det måste ha varit Kajs skyddsängel som såg till att det inte fanns någon bil tillgänglig.
No doubt, det tror jag stenhårt på!

Om två personer får samma underliga känsla, då äre något som inte stämmer.