Nu är vi hemma från Halmstad. Lite tidigare än va vi hade trott. Flisan fick nämligen ett kramp/epilepsianfall igår när hon, mamma och vovven va ute på promenad. Så mamma ringde mig när vi satt och köade till Roxette att dom va på väg till Skövde i ambulansen.. Har nog aldrig kännt mig så hjälplös och så långt borta i hela mitt liv. Ja ville bara hem, men som tur var så va hon som vanligt i ambulansen och har fortsatt vara det sedan dess, och alla värden är bra. Ja tappade verkligen allt, ja ville bara åka hem. Men vi kom fram till att vi skulle gå på konserten och sedan åka tillbaka till campingen, packa ner allt och bara slänga oss i bilen och åka hem. Svängde förbi en statiolmack i Halmstad o köpte massa kaffe, vatten och lite mat så vi skulle hålla oss hela vägen hem. Kaj körde och jag sov. vaknade först när vi va i Göteborg, och då hade vi visst velat runt där ett bra tag för Kaj hade missat avfarten mot sthlm och sen vare kört. Men som tur va så hittade vi rätt väg och kom hem till slut. va hemma kvart över fyra.
Så just nu sitter jag och väntar på att mamma ska ringa från sjukhuset så vi kan åka och hämta dom. Jag längtar så tills ja får träffa min lilla Flis..

Helgen utöver den här händelsen har varit fantastiskt rolig, även fast den inte varade så länge. När vi kom fram till Tylösand skulle vi slå upp vårat tält, och det ska gudarna veta att det är inte det lättaste! Men tillslut efter många om och men, så fick vi fason på det och det blev riktigt bra. Tog oss sen ner till stranden som vi hade några hundra meter bort och kikade. (Som jag har längtat till denna strand efter jag va där 2002) Tråkigt nog va de blåsigt och lite småkallt så de blev inget dopp i det blå, men ja gick barfota längs med vattenkanten och i den härliga sanden. Hade tänkt mig att bada idag (Söndag) eftersom meningen va att vi skulle stannat tills idag. Men så blidde det inte så inget bad blev av alls :(
På kvällen sen iallafall, så gick vi in till Tylösand och, efter att ha frågat ordningsvakterna på Hotell Tylösand vart man kunde få tag på en restaurang så hamnade vi på ett ställe som hette Punch. Jättefint verkligen, och man va tvungen att vänta in hovmästare innan man fick sätta sig, och direkt när vi fått vårat bort serverade dom oss vatten (som en ren självklarhet, vilket man inte är van vid) och sen fick jag ett glas jättegott vin och Kaj beställde fatöl. Hade tyvärr inte råd med deras exklusiva mat så vi beställde varsin pizza, varav min vegetariana kostade 109:-. Dyrt! Och sen kände vi oss väldigt bonniga eftersom vi kom i sleten campingutstursel med rufsiga hår och allmänt sletna, medans alla andra gäster va rika fina familjer som va riktigt fint uppklädda och beställde dyra fina maträtter och och dyra flaskor med viner (För dom va INTE billiga). Mitt glas med vin va de simplaste och det kostade 89:- (Och deras enda champange kostade långt över 2000:-)
Så ja, två sletna bonnlurkar lufsar in på en lyxrestaurang och beställer pizza. Kan de bli mer bonnigt? :P
Sen gick vi iaf hem, tände upp grillen, mest för värmens skull, satt i våra solstolar och tog några öl, innan vi gick och la oss i tältet och somnade för natten.
På lördagen gick vi upp, käkade frukost, duschade och begav oss till Halmstad för att äta och börja köa till Roxette. Vi satte oss i kön halv ett och de va bara några få som hade kommit dit då. Inte ens hundra pers va vi, och så lite folk vare ända fram till klockan fem då insläppet va. Vi började nästan undra om det skulle bli en flopp ller inte!? Men sen när ja tittade bakåt så va helt plötsligt kön något längre, då va vi helt plötsligt flera tusen.
Vi hamnade framför staketet och fick riktigt bra platser. Men fytusan va drygt de va, vi ställde oss klockan fem, klockan 7 drog första förbandet igång, dom spelade till halv 8. klockan 8 drog andra och sista förbandet igång. (De va band som gessle hade sållat fram från myspace, alltså inget vi kände till, och visst va dom duktiga men de va ganska tråkigt eftersom vi inte hade en aning om vilka de va).
Klockan nio drog ÄNTLIGEN roxette igång, och då lovar jag att man glömde bort ryggsmärtorna och smörtan i fötterna med en gång. Dom va så jäkla bra! Och trots att Marie fredriksson har varit svårt sjuk så tyckte ja hennes comeback va strålande och jag slogs verkligen av hur vacker hon fortfarande är. Hon är precis sig lik efter alla dessa år. Man såg att hon hade blivit äldre men de va det enda. Hon tappade texten ibland och hennes röst ar inte vad den en gång varit men de får man ha överseende med med tanke på vad hon gått igenom. Ah de va så sjukt grymt skitbra rent ut sagt, och pricken över iet va, att när vi trodde de va klart, så ser vi att dom börjar byta ut trumsetet på scen, och helt plötsligt kommer Gessle ut igen, med hela jäkla GylleneTider i hälarna!
så dom drar igång och kör Juni, Juli, Augusti, Sommartider och sen avslutade dom med När alla vännerna gått hem.
Ja rös och ja va såå glad! Såg ju dom live i Skövde 2004 och ja trodde inte dom skulle spela ihop nånsin mer men nu fick ja se en liten snutt av dom ytterligare en gång, och de va helt amazing!
Sista låten kom Marie ut och sjöng och de va så fint och mäktigt.
Kan säga att det va värt varendra krona, för det här va en upplevelse att minnas.
Tänk, ja har älskat Roxettes och Gyllene tiders musik ända sen jag va riktigt liten, och ja trodde aldrig dom skulle göra en comeback men de gjorde dom och jag fick chansen att se det.
Jag är så glad. Tack Kaj för världens bästa födelsedagspresent ♥

Lägger ut lite pics här: Dock inte alla, lägger ut dom flesta på facebook istället så då får ni kika där.






Vårat tält


Tylösand


Tylösand


På Punch