Nu är det som alla säkert vet och har märkt studenttider och igår tog Varas treor studenten.
Jag va aldrig framme och tittade men idag när ja körde Fröken Flis till dagis passerade jag mitt gamla gymnasium där det igår var strålande solsken, fullt med folk, vänner och släktingar till studenter som ivrigt stod innanför Lagmans dörrar väntandes på att få springa ut på scenen och sjunga ut sin glädje!
Champanjefrukost tidigt på morgonen och sedan tre rätters middag i skolans matsal. Jag minns hur man kunde känna lyckan i luften och den positiva glada andan som vällde över oss.
Jag minns hur fina alla var, tjejerna i söta klänningar óch killarna i sina kostymer. Jag minns att vädret var underbart när alla skolans treor tågade till parken med våra presenter hängandes runt halsarna och våra studentskyltar svingandes i luften.
Jag minns hur otåliga vi var för vi ville ju så gärna hoppa på traktorflaket vi gjort iordning med målade lakan och steroanläggning för att åka varv efter varv i lilla Vara, dunka musik, hoppa och bara få skrika lite.
Våran musik försvann så vi fick sjunga rätt ut och hitta på egna trudelutter men vad gjorde det, resten av alla korteger spelade för kung och fosterland ändå.
Jag minns vilken underbar dag det var, med kalas efteråt och man va så glad och lagom salongsberusad av champanjen men druckit några timmar innan för att senare på kvällen åka till Studentkronan och parta loss halvvägs in på natten.
Dagen efter var det bal på Bjertorp Slott och då var det dax att sansa sig och plocka fram damen i sig, klä sig i ljusgrön sidenklänning med stå stendetaljer på, åka till Salong Helena och få håret och sminket gjort.
Jag kände mig jättefin och på kvällen när man kom hem ville man inte alls kamma ut sin fina frisyr.


Detta var 2007 det. 4 år sedan. Tiden bara springer iväg och man undrar vad som egentligen hände efter all det där?
Och har man verkligen gått och blivit så "gammal"?
Jag kommer ju aldrig få uppleva en sådan dag igen. Vad har man kvar att se fram emot nu? Firmafester?